joo det är sant!

image90

Med anledning av Sofis kommentar på förra inlägget så tänkte jag berätta nått om mig :)
Jag hatar att vara sämst. Det spelar ingen roll vad det är för nått. Okej, jag behöver inte vara BÄST. Men jag hatar verkligen när jag inte kan saker.
Jag ska ge några exempel.
När jag lärde mig läsa... så fuskade jag. Ja..alltså. Jag blev besatt av att lära mig fortare än alla andra. Ni vet dom där böckerna.. Ola, Elsa, Leo å gud vet vad dom hette. Dom skulle man läsa och så hade man ett häfte med uppgfter till. Jag gjorde alla dom i förväg. Om jag inte låg minst en bok före alla andra så läste jag på kvällarna och helgerna. Kommer ihåg att min stackars lågstadielärare Anita fick hejda mig ibland och vägrade ge mig boken efter. Det där fortsatte självklart efter jag lärt mig läsa, och alla ämnen blev en tävling. Jag kommer ihåg att jag hade 2 till tjejer i klassen som hakade på och vi slogs om vem som gjort klart upgifterna först, vem som hade bäst på glosorna osv.
När jag skulle lära mig simma så grät jag och vägrade gå dit för att det var nått som jag ABSOLUT inte kunde. Jag sjönk ju bara. Varför ska ja då vara där?!  Men men.. mamma tvingade dit mig. Två terminer till och med. Efter det började jag tävlingssimma. Ja behöver jag säga mer? :P
När jag var typ 13 eller nått tog pappa med oss för att åka slalom. För första gången. Jag insåg snabbt att det där var jag inge bra på. och alla i min ålder var ju redan jätteduktiga. Gud va jag skämdes. Sååå.. jag bestämde mig för att lära mig åka snowboard istället. Det var det nästan ingen i min ålder som kunde! Gick en kurs några gånger å sen kunde jag. Iallafall så jag tog mig framåt och neråt.  :) Jag ångrar ju det självklart nu att ja inte gav det nån mer chans det där med slalom. Det hade varit väldigt roligt att kunna. Men nu känns det ju ännu värre att va sämst.
När jag skulle ta körkort så... Ja det är faktiskt ett under att jag har körkort i huvud taget. Pappa drog med mig och körde på en parkering, efter att jag hade kommit på 10000 anledningar till att ja inte kunde just den dagen. Jag var nästan 19 när jag började övningsköra. Jag hade helt enkelt inte vågat innan. Efter att i kört på den där parkeringen som helt plötsligt blevjätteliten och verkade ha VÄLDIGT många stolpar som man skulle undvika så var jag ännu mer säker på att det där skulle jag inte fortsätta med. Även körskoleläraren fick höra ganska många gånger att jag inte kunde. Men han gav inte upp. Tur känner jag idag, idag älskar jag ju att köra bil! 

Så är det faktiskt me allt som jag är rädd för. När jag blir bra på det så tycker jag ju att dte är grymt kul. Men jag  har nån inbyggd prestationsångest som inte vill försvinna. Har aldrig haft nån press från mamma och pappa så ja kanske skapat en själv just därför.

Å Sofi.. ja måste bara säga. Jag gör faktiskt dom BÄSTA snabbmakaronerna med köttbullar. Så det så! ;)

Kommentarer
Postat av: Eken

Japp! Det där låter som den Petra jag känner.
Hata å förlora!! Jag håller mä

2008-02-22 @ 19:11:25
Postat av: Sofi

Fatta vilken bra bartender du blir då! Tom Cruise kan slänga sig i väggen.
Jag kan också passa på att ta till ett ordspråk som min brorsson brukade köra med när han var yngre: Det finns nåt som är sämre än att förlora och det är att inte ens vara med.

Förresten vill jag i detta sammanhang dela med mig av mitt favoritrecept som student, nämligen att koka snabbmakaroner och varmkorv i samma kastrull. Spar tid, energi, miljö och pengar och dessutom blir makaronerna lite flottiga och glider ner snabbare - ytterligare en tidsvinst.

2008-02-22 @ 21:58:08
Postat av: carl

jag tjackade dasspapper på ica igår....

2008-02-26 @ 17:50:24
URL: http://carltaylor,blogg.se

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0